måndag 22 januari 2018

Helgen som gick

Jag fullkomligt älskar helger som har en blandning av aktiviteter och lugn.
Den här helgen var en sån.
Under fredagen bedrev jag taxiverksamhet, till och från basket och innebandyträningar. Hann även peta in ett eget träningspass.
Väl hemma hade Mattias fixat kvällsmat och han syskon kikade över en sväng på ett glas vin.

Lördagen blev träningsfri för mig. Istället tittade vi på andra som slet hårt.
Vi var till Uppsala och tittade på basketmatch. 
Spännande var det! Och fartfyllt. 

Molly var imponerad av Agnes Nordström och ville så klart ha autograf och en bild med henne.

Vi hann med lite shopping i Uppsala också. Amandas stövlar gick sönder i fredags. Molly och jag passade också på att köpa nytt. Rättvist ska det vara! 😉 


Söndagen spenderades delvis utomhus.Vi var ett gäng som rejsade iväg med skotrar på en korvgrillningstur.

Molly i packkorgen 😊

Här ser det ut att vara kväller men det var det inte. Måste vara motljuset som ställer till det.
Det var mestadels strålande solsken. Det var en väldans vacker dag.

Här har vi en riktig livsnjutare.
Kommer in efter att ha varit utomhus i kylan och går raka vägen till elementet och lägger sig där......

Väl hemma var det en slapp stund innan träningsskjutsandet var igång igen......
Iväg med Amanda som skulle på gymnastik och ett rejält gympass för mig själv.

Idag känner jag mig febrig.....men det är inte feber....det är träningsvärk.

Kram!


torsdag 18 januari 2018

Zumbaaaaa!

Jag kan inte nog beskriva vilken lyckoinjektion Zumba är!
Om jag var läkare eller psykolog skulle jag skriva ut Zumba på recept till patienter med depression.


I går körde som sagt terminen igång och det var länge sedan som jag var så nervös inför en nystart. Stukade foten gav mig dåliga förutsättningar för att öva nya låtar.

Men det gick bra. Förutom flåset. Det märktes MYCKET bra att jag legat på latsidan sedan mitten av december.
Efter första kvarten trodde jag att jag skulle dö. Fick för mig att läpparna började bli blå 😁 Men det var nog bara inbillning.

Efter andra kvarten kändes det som att jag kom igång lite mer.
Som instruktör går det liksom inte att sakta av lite om det blir tungt. Det är bara att ösa på.
Jag överlevde hela passet.

Men väl hemma kom illamåendet. Nu börjar jag känna igen symptomen. Har jag inte hållit igång flåset mellan terminerna dalar det snabbt och när jag väl kör igång så blir det lite som en chock för kroppen. Så några timmar efter passen mår jag illa. Håller i sig nån timme.  Det har till och med hänt att jag spytt efter pass. Kanske inte så hälsosamt......
Det brukar rätta till sig efter nån vecka.

27 galanta damer hade jag på passet. Nya, gamla och nygamla. Såååååå roligt! Jag hoppas de återkommer.

Idag ska jag kosta på mig en behaglig promenad i snöigt landskap.
Nästa vecka kör jag igång löpprogrammet igen. Ser faktiskt fram emot det. Jag hoppas jag till våren kommer vara en sån som ser fram emot ett löppass.

Kram på er!

onsdag 17 januari 2018

Vad hände?

Hellllluuuuu!

Jag som kom igång så fint med mitt bloggande dippade visst en sväng!
Det var egentligen inte så konstigt. En stressig decembermånad med ett trixigt livspussel att få ihop, allt det vanliga i slutet av en termin med ifyllda omdömen och måluppfyllelse på jobbet, avslutningar, uppvisningar, basketturnering, stukad fot, badrumsrenovering och mitt i alltihopa en omorganisation på jobbet.
Tid och ork fanns helt enkelt inte.
Nu när jag tänker tillbaka på december får jag nästan ståpäls. Den var som en klibbig gröt, hela december.

Jullovet var dock skönt och vilsamt. Alldeles för lite snö men vi fixade ändå till en slalomtur till Romme i alla fall. Där finns det ju konstsnö :-)


Nu är januari igång!
Badrummet är på plats och aktiviteterna börjar komma igång. Det fortsätter vara en trixande med skjuts och hämtning men det känns skönt att barnen har aktiviteter som de gillar.

Zumban börjar idag. Jag har haft lite smått panik inför den här terminen. Stukade foten där i mitten av december och det var inte varit helt lätt att nöta in ett nytt program. Jag hoppas det ska gå bra idag. Funkar fotleden på strävt cementgolv borde den funka på golv anpassat för gymnastik och dans.

Min övningslokal 😁

När jag väl är igång med Zumban kan jag äntligen börja träna annat också. Nu har det mest varit Zumbanötande där hemma.
Jag vill kunna variera mig.
Löpningen fick sig ett abrupt avbrott i och med stukningen. Jag gissar att jag kommer få backa lite i mitt program men det gör inte så mycket. Jag känner mig laddad! 

Ha´re gött!
Kram från mig!

torsdag 7 december 2017

STRESS

Jag önskar sååååå att december kunde vara en månad med lugn och ro. Varje år har jag samma ambition. Men det blir alltid tvärt om.
På jobbet är det en massa som trycker på. Hemma ser det ut som en byggarbetsplats. Helgerna är fullproppade med aktiviteter.
Det blir liksom svårt att njuta av någon julefrid då.

I helgen skulle vi äntligen få en hel dag hemma. Nej, då ringer snickaren och säger att de i början av nästa vecka måste ha allt golv- och väggmaterial till badrummet och hallen.

Det innebär att vi ganska snabbt måste försöka komma överens..... Det kommer inte bli lätt! Jag vill öppna upp mer mellan kök och hall och då måste ju det vara förberett om det ska läggas golv i hallen! Golvet ska ju vidare ut i köket.
Jansson är skeptisk......

Så här "snyggt" var det i går.....

Lördag får därför vigas åt en stadsrunda med att inhandla/beställa material till detta. 
Det var inte riktigt min plan. 

Men nån julefrid blir det banne mig inte.....


onsdag 6 december 2017

Stolt morsa!

Det här med truppgymnastik är något nytt som har smitit in i vårt liv. 
Amanda tränar två dagar i veckan och tycker att det är det roligaste som finns.

I lördags förmiddag var det tävling i Gävle.
12 lag som tävlade i tre olika "grenar". Vet inte om det heter grenar..... 
Det är så galet många nya begrepp som hon pratar om och jag har verkligen inte lärt mig skilja på allt.
Trampett, tumbling och fristående har jag i alla fall lärt mig 😊

Ny, stor, fin och fräsch hall på Gavlehov.


Defilering..... också något nytt för mig. 
Alla tävlande tågar in.


Våran stora fina unge..... 
Jag är så sjukt stolt över henne. Där gick hon med sina nyfunna vänner. 
Drillad av ledarna till stolt hållning, ordning och reda i ledet.

Tanken slog mig att hon ju faktiskt har blivit stor och hittat en egen gemenskap 
där vi föräldrar inte är delaktiga. 
Inte mer än att vi skjutsar till träningar och är med på tävlingar. 
Och betalar medlemsavgift 😉



Ordning och reda ska det vara. 
Efter att var och en genomfört sitt, sätter de sig ner i led och inväntar att sista tjej gjort sitt. 
Då går de i tåg tillbaka för nästa omgång.
När de står i kö och väntar är det rak, stolt hållning och händer/armar bakom ryggen.

Det blev ingen medalj för tjejerna i Amandas trupp men en fjärde plats.
Det fattades några ynka hundradelar.
Men jag var stolt som en tupp! 
När de defilerade grina jag. 
Efter varje "gren" hon genomförde grina jag. 
När jag mötte henne efter tävlingarna grina jag.
När jag skulle tala om hur stolt jag var grina jag.
Jag är bra "blödig"......

Det är roligt att hon har hittat sin "grej" och jag hoppas verkligen att hon vill fortsätta.


måndag 4 december 2017

THE julbord

Men hörr´ni!

Ska ni äta julbord ska ni göra det på Engeltofta. Jag har aldrig varit med om maken till julbord!
 Det var såååååå galet smakfullt, både för munnen och ögat.

Vi blev bjudna av firman som Mattias jobbar åt.
Mat och dryck en hel kväll.
Väldans trevligt hade vi.



Vackert ställe! 
Fast den rödgröna belysningen hade man väl kunnat avstå.....

Det bjöds på glögg utanför i Tentipi-tält.

Vacker entré

Tyvärr gjorde jag tabben att inte fotografera maten. 
Men det var 18 (!!!!!!!) olika sillsorter, en mängd olika laxsorter, mängder av kallskuret och korvar av olika slag (vildsvin, hjort, gris, ren.....) olika såser att kombinera + allt det där andra traditionella, med extra sting....



Och efterrätterna...... eller rättare sagt efterrättsrummet! Helt galet!


Pannacotta, Tiramisu, chokladmousse, engelsk fruktkaka, ris á la malta, rockyroad, småkakor, saffranskaka, pepparkakor, mjuk pepparkaka......

.....munkar, struvor, olika sorters biscotti, olika sorters fudge, kolor......

.......fruktsallad, grädde, mera kolor och fudge......


Ett skåp fyllt med godis!
Mintkyssa, polkagrisar, knäck, ischoklad, smågodis, polkakäppar....

Det är omöjligt att få med allt. Det var såååååå otroligt mycket att välja på. 


Sen var det det här med lokalerna.....

.

Bara de i sig skulle behöva ett eget inlägg.

Väldigt vackert och stämningsfullt.

Eftersom vi var kvar till sist så tog vi ett sista ärevarv och fotade lite när det inte fanns någe folk kvar.

Jag kan inte göra annat än att längta tillbaka. 
Smakligare julbord har jag aldrig ätit.


torsdag 30 november 2017

Avveckling.....

Känner mig lite besviken men samtidigt lättad

För ett år sedan gick jag utbildningen för att bli Bodypumpinstruktör. SGA kostade på mig utbildning och licens, enbart för att jag skulle kunna hoppa in när ordinarie instruktör blir sjuk eller får förhinder.
Det kändes roligt. Utbildningen var kul men jag fick slita innan jag fick min licens.
Jag skulle filma ett näst intill felfritt BP-pass och bli godkänd innan jag fick kalla mig  licensierad instruktör.
I fredags skulle jag på kvartalsutbildning inför den nya releasen. Men den blev inte av.

För ett par veckor sedan fick jag besked att SGA inte längre tänker fortsätta med LesMills koncept..... De tänker inte längre betala min (och de andra LexMills-instruktörernas) licens.
Så vill jag fortsätta så måste jag söka mig till en annan anläggning som har konceptet.....

Jag känner mig lite smått besviken med tanke på att jag ändå lagt ner mycket tid på att bli godkänd och öva in releaserna. Det känns också lite ärofyllt att vara licensierad och ha möjlighet att instruera.

Känslan av lättnad kommer också eftersom jag numera kan välja själv vad jag vill träna. Hur det än är så måste jag hålla releaserna färska och fortsätta nöta så att jag kommer ihåg musiken, koreografin och alla kommandon.

Känslan är tu-delad.......

Idag ska jag i alla fall köra ett pass cirkelträning igen. Det ser jag fram emot. Känslan efteråt är så skön!

I morgon får det bli ett lunchpass. Vi har studie/planeringdag och after work direkt efter det. Det är nog enda stunden jag får över till träning i helgen.
Lördagen går bort eftersom vi ska på gymnastiktävling, hem med barnen och tillbaka till Gävle på julbordsätning.
Söndag kan det hända att jag är liiiiiite sliten, om de serverar dålig mat.......😉 Det kan i och för sig hända att jag är liiiiite sliten efter after worken också....... Så jag passar på och lunchtränar. Det kan jag aldrig göra annars.

Ha en fin första advent, om vi inte hörs innan!




Kram!